Mysteriet på Palmön (???)
in: Detektiv-Magasinet (pub. by Göteborg), 1935 nr. 52, 64 p.

OPUS: #074. Title: Murder at Weed Key???

Mysteriet på Palmön år en ny spännande detektivroman av Edmond Hamilton.

Detektivroman av Edmond Hamilton.
FÖRSTA KAPITLET.
Ett mystiskt förvinnande. Sheriff Homer Watters lyfte handen från ratten i den fram-åtilande motorbåten och pekade genom mörkret mot några ljuspunkter, som glimmade på låg höjd över vattnet. — Det där är Palmön, och ljusen vi ser kommer från Joseph Gunns hus, skrek han för full hals för att överrösta dånet från motorn. Det påstås att han skall ha en del gäster hos sig på ön, så han kommer nog inte att bli särskilt glad över att få se oss. — Det spelar ingen roll om han blir glad eller inte, sade Kirk Jordan, som satt nedhukad bredvid sheriffen. Det är ingen artighetsvisit vi tänker avlägga. Det låg något hårt och stramt över Jordans ansikte, ett an-sikte som var ganska ungt, men som fått något av en i livets hårda skola prövad mans dysterhet över sig.

Strålkastaren på deras båt slog en brygga av strålande ljus genom den månlösa natten, visande att de följde en djup, smal kanal, som gick fram mellan vita korallbankar. Långt i fjärran på babords sida kunde man svagt utskilja den låga rad av öar> som ligger utanför Florida. Efter en stund höjde sig i mörkret framför dem Palmön, en liten ö, från vilken en lång, skarp udde sköt ut. Pgådemnandael.åg det ståtliga, palmomgivna huset från vilket ljusen lim Sheriff Watters styrde båten med säker hand genom kana-len, vilken ledde från den förut omtalade udden till östra sidan av ön. De rundade udden, slogo från motorn och drevo sedan sakta in mot båthusbryggan, på vilken en man väntade, belyst av deras strålkastare. Båten stötte mot bryggan, och efter att ha släckt strålkasta-ren och lanternorna klättrade sheriffen och Kirk upp på land. Jordan lät skenet från ficklampan spela över mannen som stod där, en ung, ståtlig man, vilkens ansikte var fyllt av spän-ning och ängslan. — Jag skulle vilja träffa Joseph Gunn nu med detsamma, sade Jordan i kort ton. Han är väl här, eller hur? — Ja visst, han är här i huset, svarade den unge mannen. Jag är Arthur Banning, hans sekreterare. Och jag är polisinspektör Kirk Jordan från New York City, och detta är sheriff Watters från Västerön. Jag har kommit hit för att tala med mr Gunn angående Folkets Bank i New York, i vilken han varit verkställande direktör. Jag håller nämligen på med en undersökning av orsaken till detta företags fallissemang. Arthur Banning grep nervöst tag i Kirks arm.

— Det gläder mig att ni har kommit! sade han. Mr Gunn har just nu blivit hotad till livet. — Hotad — av vem? frågade Kirk hastigt. Sekreteraren skakade på huvudet. — Jag vet inte, sade han, men mr Gunn fick ett tryckt med-delande undertecknat av någon som kallade sig Masken, och i vilket han underrättades om att han komme att bli mördad i natt. Han är fruktansvärt uppskakad över detta. Han säger sig också vara övertygad om att Masken är en person, som be-finner sig på den här ön. — Vilka befinner sig här utom ni två? frågade Kirk och gav den andre en forskande blick. — Endast mr Gunns gäster och tvenne tjänare, svarade Banning. Gästerna befinner sig alla vid simbassängen, och tjä-narna är ute. — Det föreligger alltså ingen omedelbar fara från Maskens sida, vem han nu än må vara, sade Kirk. Var därför vänlig för mig till mr Gunn. Sekreteraren gick före utefter träbryggan, Kirk och hans kol-lega följde efter, den förre lysande med sin lykta. Kirk såg nu att hela södra delen av ön var bevuxen med höga kokospalmer, vilkas blad rasslade, när vinden ven genom dem. Ljuset från Jordans lykta skar genom mörkret, och plötsligt låg det stora huset spöklikt vitt framför dem. Det var en av-lång byggnad med en stor veranda på östra sidan och med väg-garna övervuxna av klängväxter. De gingo in, och sekreteraren förde dem nedåt en svagt upp-lyst, panelad hall. Banning stannade vid en dörr, och i det han öppnade den, vände han sig mot sina båda följeslagare.